Morfar och sångrösten

Morfar tyckte om att sjunga, det har jag skrivit tidigare.

En normal sångröst hade han. Varken mer eller mindre.
Kanske man skulle kunna säga att han sjöng hellre än bra,
men känslan var alltid där när han sjöng.
Han brukade berätta att han som barn varit med om en rätt så förödmjukande upplevelse i skolan.
Varje morgon sjöng morfar och hans klasskamraterna morgonpsalm
medan skolfröken trampade på orgeln.
Alla barn sjöng lydigt, så även morfar.
När psalmen var slut sa fröken inför hela klassen

Idag sjöng Tage åtminstone en ton rätt!

Behöver jag tillägga att även fysisk skolaga också var tillåtet på den tiden?

Humor

Morfar var väldigt rolig.
Skrattade ofta.
Mycket.
och HÖGT. En bullerskada från arbetet på ABU-fabriken skyllde han på.

Morfar tyckte nog att själv att han var rolig också.
Ett favoritutryck han använde sig ofta av var;

Är det något jag har så är det humor!!!

Ingen plats för blygsamhet där inte.

Det är numera ett ofta använt utryck i vår familj.

För liksom morfar skrattar vi ofta, mycket och högt.
För är det något vi har så är det humor.

Tage idag!

Hurra hurraa hurraaa!
Idag har morfar Tage namnsdag.

Till och med parkeringsvakten.

Min morbror och hans fru var på besök i Stockholm i veckan.
De bor annars i Helsinborg så vi ses tyvärr inte så ofta.
Morbror Rolf passade på att dela med sig av en härlig historia om vidden av hur omtyckt morfar var:

Morfar var och handlade i stan, troligtvis Karlshamn. Pratsam och social som han var så tog ärendet längre tid
än den tid han avsatt när han betalade sin parkeringsavgift.
Han hade parkerat den häftiga Ford Zodiacen vid en parkeringsautomat av den gamla sorten.
En sådan som står vid en vid varje parkeringsplats, där man stoppar i ett mynt och vrider runt.

På den här tiden så fanns där en parkeringsvakt i Karlshamn som stammade något.
När vakten kom fram till morfars bil måste han ha kännt igen den för han la i en slant och vred om,
istället för att skriva en parkeringsbot.
När han sedan fick syn på morfar i en affär stack han in huvudet och ropade:

T-T-Taage! J-j-ja la i tj-tj-tjufem öre!

flinade och gick där ifrån.

rakpuss - sanningen?

Syrran protesterade våldsamt när hon läste mitt inlägg om morfars rakpuss.

"Nej!"

sa hon när vi sågs sist.

"Han gick runt med lödder i ansiktet när han delade ut rakpuss, så man fick lödder på sig."

Ju mer jag tänker på det så låter det inte helt osannolikt. Kanske gjorde han båda?

Rakpuss!

Morfar rakade sig varje morgon med en gul engångshyvel från Bic och raklödder från Gilette.
Han använde Paco Rabanne after shave med namnet
R
När han var klar gick han runt till alla i familjen, mormor, mamma och så vi, turturduvorna dvs min syster och jag och sa Rakpuss! och gav oss en väldoftande slät puss på kinden.
Varje dag, efter varje rakning.

Ford Zodiac

Morfar hade en svart Ford Zodiac.
Röd skinnklädsel, vit ratt, en rund vit knapp som man startade bilen med.
Svarta fenor bak på bilen.
Alla i Svängsta med omnejd kände igen bilen och vinkade när morfar körde förbi.
Det blev extra roligt när mamma lånade bilen och alla fortsatte vinka men hejdade sig mitt i vinket när det satt en vacker blondin vid ratten istället.

Det var ett elände för morfar att hitta reservdelar till bilen. Långt före internet och ebay och andra siter så fick morfar beställa delar från England, så fort något gick sönder.
Tillslut gick det inte mer. Morfar sålde Forden till en bilentusiast som lovade fixa till den och visa upp den för morfar senare. Men han kom aldrig tillbaka och morfar trivdes aldrig riktigt med den nya röda ford escortbilen.
Ingen kände igen honom och den var trång.

Hittar jag någonsin en svart Ford Zodiac med röd skinnklädsel så köper jag den direkt.
Det var snudd på omöjligt att hitta bilder på den bilmodellen för att lägga upp här.
Hittills är detta det enda jag hittade.
Men jag vet att det finns en jättesöt bild på mormor och morfar när de sitter i bilen och äter karlsbaderbullar samma eftermiddag som bilen la av för gott.