Björnarna sover

Morfar tyckte om att sjunga.
Han påstod att han absolut inte kunde sjunga men hade ändå en ganska lång lista av guldkorn på sin repertoar.

När vi hälsade på hos mormor och morfar väckte morfar oss varje morgon med att sjunga "Björnen sover".
Jag kan inte minnas när han började göra det bara att han alltid gjorde det.
Med tiden började han improvisera egna texter till melodin.
Texterna kunde vara en sammanfattning av vad vi skulle göra den dagen eller vad det var för dag den dagen.
De kunde vara så här:

Bjeööörnarna såååverrr, bjeööööörnarrna såååverrr i seina leuugna beeooooo(<--blekingska)

ofta började han fnissa mitt i texten när han fastnade i improvisationen.

Sången avslutades alltid med ett rungande
Goood morrrron mina TURTURDUVOR!!!

Till och med när min första pojkvän Magnus var och hälsade på hos mormor och morfar så väckte morfar oss med "Björnarna sover".

Jag hade helt glömt att förvarna Magnus om hur väckningen gick till hos mormor och morfar så blev minst sagt förvånad.